Frihet, logik och reson
Jag har sparat på artiklar om mikroboende. Lägenheter där utrymmena används optimalt för att kunna leva normalt på så liten yta som möjligt, mellan 8 och 15 kvadrat. Nu har AF Bostäder byggt en studentbostad i Lund på 8,8 kvadrat, vilket Boverket egentligen inte tillåter.
Jag gillar inte avregleringar egentligen. Men Boverkets regler om tillgänglighet och handikappanpassning måste bli slappare. Självklart måste även handikappade ha lätt att få lägenheter som är anpassade efter deras behov. Men att alla lägenheter ska anpassas för att vissa har särskilda behov tycker jag är överdrivet.
Personligen vill jag bo väldigt litet, gärna under 20 kvadratmeter. För att spara pengar, bo grönare och för att inte ta så mycket plats från andra. Att ensam bo på mer än 30-35 kvadrat tycker jag nästan är orimligt. Ingen har egentligen behov av så mycket plats för sig själv.
16 % av befolkningen har något funktionshinder eller funktionsnedsättning. Är det orimligt att bara kräva att ungefär motsvarande andel av hyresrätter är handikappanpassade? Kanske 20 % för att vara på säkra sidan? Det är inte heller säkert att alla med funktionsnedsättning kräver en handikappanpassad lägenhet.
Det handlar inte om att avreglera för att företag ska kunna bygga mindre, klämma in fler och tjäna mer pengar. Det handlar om att kunna erbjuda billigt boende med bra läge, som dessutom är mer miljövänligt. Om en person kan och vill bo på 10 kvadrat, varför inte låta personen göra det?
Att mindre och mindre boende kommer bli mer och mer populärt är det ingen tvekan om. Det flyttar massvis med folk till Stockholm varje dag, och man bygger varken tillräckligt fort eller billigt för att det ska hålla i längden. Att investera i mikrobostäder är nog det smartaste man kan göra just nu.
Då och då börjar jag och Nasrin Sjögren (från abortnej.se) snacka på twitter. Det är kul eftersom ingen av oss någonsin kommer att övertyga den andre. Således är jag garanterad en meningsmotståndare i åtminstone en fråga resten av mitt liv. I går skrev Nasrin en tweet jag reagerade på:
Vilken otroligt dryg och självförhärligande kommentar. För det första har hon ingen aning om det finns någon abortmotståndare som utfört en illegal abort. Illegala aborter registreras inte, då de är illegala… Därför finns det inget sätt att veta vem som utfört aborten och varför. Dessutom vet vi med säkerhet att abortmotståndare utför legala aborter. Annars hade inte debatten om sjukhuspersonals samvetsfrihet (rätten att skita i arbetsuppgifter man inte vill göra) blommat upp för ett tag sedan.
Jag är också för att det ska gå att knarka, är jag knarkvänlig då? VILL jag att folk ska knarka? Nej. Jag avskyr abort och världen skulle vara en bättre plats om ingen behövde göra abort. (nyckelord: behövde)
Innan abort blev lagligt i USA kunde upp till 5 000 kvinnor dö varje år enbart på grund av osäkra, illegala aborter.
Varje dag dör 219 kvinnor i osäkra aborter.
Sex månader efter att abort legaliserades i Guyana sjönk antalet kvinnor inlagda för septisk eller ofullständig abort (dvs illegala aborter med efterföljande komplikationer) med 41%.
Detta är bara ett idiotiskt påstående. Men det blir värre…
Ett år efter att Rumänien legaliserade abort sjönk antalet abortrelaterade dödsfall med ungefär två tredjedelar.
Med min logik? Min logik är att man ska ha lagar som leder till att så många människor som möjligt lever så långa och hälsosamma liv som möjligt.
Update: Med avrättningskliniker menar Nasrin att istället för att mördare själva ska skjuta sina offer så tar de med offren till en klinik där de avrättas, utan risk för mördarens liv, vilken risk det nu skulle vara… Det likställer hon med en kvinna som går till en klinik för att göra abort, för att minska risken att hon själv tar skada. Jag tänker inte ens kommentera det…
Vi VET att antalet illegala aborter kommer att öka om det förbjuds. Vi VET att antalet abortrelaterade dösfall därför kommer att skjuta i höjden. Vi VET att det inte finns någon lag som skulle få kvinnor att sluta behöva och utföra aborter. Nasrin VET detta, varför vill hon då att det ska ske?
Vi vill båda ha förebyggande insatser, som välfungerande sexualkunskap, tillgängliga och billiga preventivmedel, information och rådgivning för gravida osv. Men det spelar ingen roll hur mycket förebyggande arbete man gör, om man förbjuder abort kommer fler människor att dö, både födda och ofödda.
Nasrin bryr sig uppenbarligen inte om detta, utan bryr sig mer om sina skenheliga kristna principer. Så länge man lyder guds ord spelar det ingen roll för Nasrin vad effekterna är. Så länge lagen stämmer överens med hennes personliga tro så skiter hon i om fler dör. Det är inte pro-life, det är bara idiotiskt.
Skolverket anser att lärare får förbjuda heltäckande slöjor ”om det försvårar kontakten mellan lärare och elev eller om slöjan medför risker vid laboratorieövningar och liknande.” Jag är på samma linje, men jag hade gått ett steg längre.
Religionsfriheten ska endast skydda det som finns i en persons huvud, själva tron i sig. Religiösa handlingar och beteenden ska inte ha något särskilt skydd bara för att de är religiöst betingade. Om man i Sverige tar illa upp när någon vägrar skaka hand med en är det rätt att ta illa upp även när någon gör det av religiösa skäl.
Jag hade lärare i grundskolan som inte accepterade att killar hade keps eller mössa på sig inomhus. Eller att vissa elever bar ytterkläder i klassrummet. Aldrig har jag hört någon klaga på lärare som tvingar elever att ta av sig mössor och jackor. Om något så enkelt som en keps går bra att förbjuda, är det då orimligt att förbjuda heltäckande slöja, niqab?
Jag menar inte att man ska lagstifta om ett förbud för vissa klädesplagg. Inte ens i skolan. Däremot ser jag gärna att man uppmanar till konsekvent agerande av lärarna. Om de skickar ut en elev med keps borde de även skicka ut en elev med slöja. Om de skickar ut en elev i clowndräkt åker även eleven i niqab ut.
Detta innebär inte heller att jag jämställer niqab med andra klädesplagg. Jag avskyr det niqaben står för. Det är inte bara ett plagg som trycker ner kvinnor. Det är ett plagg som säger att män är vildsinta djur som inte har den minsta kontroll över sig själva. Kvinnor är så ”värdefulla” att man måste gömma dem i påsar för att män inte ska förlora kontrollen och våldta allt de ser.
Jag ogillar alla försök till förbud genom lagstiftning. Niqab är ett vidrigt plagg, precis så som skinnjackor med hakkors på ryggen är vidriga plagg. Men jag skulle inte förbjuda dem heller. Man borde få klä sig hur man vill på sin egen tid på allmän plats.
Lagstiftade klädesförbud är så långt ifrån liberalt man kan komma, därför går det fetbort. Antalet skolelever som klär sig i niqab är lätträknade, men rent principiellt är det orimligt att tvinga lärare att tillåta vilka klädesplagg som helst. Jag anser att man inte kan göra mycket mer än att låta lärarna avgöra själva. Vill de inte se kepsar i klassrummen bör de heller inte vilja se slöjor av någon sort.
Tränare från FBC Engelholms innebandyklubb är i blåsväder efter att beskrivningar av tre spelsystem nått medier. För att ge spelarna, som är 14-åriga pojkar, en bild av vilken spelstil det gäller har man gett systemen tjejnamn och beskrivit hur tjejerna vill bli behandlade i sängen.
Jag är HELT på det klara med att det är onödigt, kanske till och med förkastligt, att för 14-åriga pojkar beskriva olika försvarsspel med:
”Petra är den galna bruden som man nästan är rädd för. Hon rivs, bits och gillar att dominera. I sängen kan du riva sönder hennes kläder och smiska henne på rumpan.”
14-åriga pojkar har sällan vistats i samma säng som en annan tjej, och om de fick chansen skulle de antagligen inte hinna riva sönder några kläder. Det kan vara svårt att göra på tio sekunder, if you know what I mean.
Jag tror emellertid inte att det är åldern på pojkarna som gör människor så arga. Om ett herrlag hade haft samma beskrivningar av deras taktiker hade nog raseriet varit detsamma. Det som upprör folk är när män över huvud taget skriver om tjejer och sex i samma mening. Då är det generaliserande, nedvärderande och ren och skär sexism.
Tro inte att jag är blind och dum, jag förstår varför folk är upprörda. Att smiska tjejer i sängen, att dominera dem, riva sönder deras kläder osv. kan ses som nedvärderande och kvinnofientligt. Men ingen har sagt något om att göra detta mot någons vilja. Om man gör det är det snarare för att man blivit ombedd att göra det. Vem fan river sönder någons kläder helt oprovocerat?
Att säga att det är generaliserande är dessutom helt fel. Tre speltaktiker, tre tjejer, tre olika ”sängbeteenden”. Om något så förtydligar det bilden av tjejer som unika varelser som vill helt olika saker, som självständiga individer.
Jag vill inte bli för privat, men av egen erfarenhet så skulle jag uppskatta att en STOR andel av världens kvinnor skulle känna sig hemma i någon av de tre beskrivningarna. Och varje människa som har haft sex vet att vad man vill i sängen sällan kan föras över till hur man vill bli behandlad utanför sängen. Om man nu inte gillar att utforska andra platser dvs.
AB 1 2 3, Exp 1, SvD 1 2, DN 1 2 3 4
Andra bloggar:
Feministiskt Initiativ – ”14 åriga killar som tränas i att vinna matcher genom tänkta övergrepp. Tränas i en vidrig kvinnosyn. Tränaren ‘riskerar att få sparken’ . Vadå ‘riskerar’?!”
Shed Light – ”Normaliserat av vuxna män, som i sin tur för över normer på 14-åriga grabbar. Så som det alltid fungerat; gubbarna lär upp grabbarna, hur dom ska tas , tjejerna.”
Kabo’s Posterous – ”Kan någon visa var de diskriminerade, förtryckta och utnyttjade individerna finns?
Att det bara är pojkar som får spela i laget är väl det mest sexistiska enligt den definitionen.”
Hedlunds Hörna – ”Men ärligt, är det verkligen så hemskt att några 14-åriga pojkar lär sig försvarstaktiker genom att sexistiskt skämta om kvinnor? Är det inte lite väl bajsnödigt att blåsa upp det till en av de största nyheterna i svensk media?”
Nu får det räcka, jag måste vakna ut min bloggkoma. Turligt nog är det inte svårt att vakna när bloggar och twittrar(?) tjuter med arga ord om fortsatt tvångssterilisering.
Nyss läste jag en debattartikel av David Eberhard som inte ser problemet med tvångssterilisering:
”En man som önskar bli kvinna kommer emellertid per automatik att bli steriliserad eftersom det inte lär vara särskilt kvinnligt att ha testiklar hängande framför sin nygjorda vagina. [...] Diskussionen gäller då kvinnor som blir män. Principiellt kan ju en kvinna få en artificiell penis och samtidigt ha kvar både livmoder, äggledare och äggstockar. Frågan är om man då har gjort ett könsbyte eller bara opererat dit en penis. [...] Man har alltså två kön. Om man är transsexuell vill man dock inte vara både kvinna och man.”
Detta summerar i stort sett de minst dåliga argumenten för tvångssterilisering. Förvåning är inte ett tillräckligt starkt ord för att beskriva det jag känner när jag läser dessa argument. Sveriges transsexuella står unisont och skriker ”SLUTA STERILISERA OSS!” och David Eberhard skriver trots detta att han vet vad transsexuella vill och inte vill göra med sina kroppar.
Vad spelar det för roll om en kvinna som vill vara man har kvar sin livmoder efter könskorrigering? Om det är vad hon vill så har väl ingen annan med det att göra? Det är som att steriliseringsförespråkarna vill straffa transsexuella för deras konstiga, okonventionella natur. ”Jamen nu är du född så här konstig, du säger ju att du vill vara kvinna din bögjävel. Kvinnor har inte bollar framför fittan, så dem får du fan inte behålla, rätt ska vara rätt!”
Förstå detta snälla: Om jag vill ha en kuk där bak, en fitta där fram och flytta anus till örat så är det vad jag vill. Förutsatt att det går att genomföra en sådan operation utan att jag dör så ska jag ha rätt till den operationen. Vilket kön eller djur det gör mig till har över huvud taget inte med saken att göra.
Jag vill följa upp mitt tidigare inlägg med ett till scenario och varför även det är fruktansvärt omoraliskt. Nasrin talade om för mig att hon inte tror på det brinnande helvetet där folk torteras för evigt, utan att hennes bild av helvetet är just ”limbo”, att helvetet helt enkelt är ingenting, man försvinner. Detta gissar jag att hon tycker gör helvetet till ett acceptabelt straff för de som tänker logiskt och inte tror på gud.
Grejen är att det inte alls gör det. Visst, man slipper ju den eviga tortyren, men man separeras fortfarande från de som kommer till himlen enbart på grund av att man inte tror på något som det inte finns några skäl att tro på. En våldtäktsmördande pedofil som i slutskedet av sitt liv upptäcker HERREN och vänder sig till Jesus och ber om förlåtelse kommer till evig lycka i himlen. Jag som inte gjort en fluga förnär, använder mitt sunda förnuft och går i graven som ateist hamnar i limbohelvetet och försvinner. Och nej, jag har fortfarande inte valt helvetet, man väljer inte vad man tror på.
Kristna tror på och älskar den gud som tycker att våldtäktsmördande pedofiler förtjänar evig lycka, och att ateister förtjänar att hamna i ingentingland. Kristna älskar denna gud som dömer människor ENBART efter huruvida de tror på honom eller inte. Oavsett vad straffet är så tycker ju gud uppenbarligen att vi som tänker logiskt och rationellt förtjänar någonting sämre efter döden. Detta gör inte saken ett dugg bättre.
Nu är gud istället den jobbige idiotungen på skolgården som kräver ens veckopeng för att man ska få leka i trädkojan. Den som inte offrar sin veckopeng hamnar utanför och får leka själv i sandlådan. Det är ingen psykopatisk mördande gud, bara en elak och orättvis gud som förtjänar en uppläxning och kvarsittning.
Gud är inte god, det är ganska självklart. Han är inte bara den mäktigaste varelsen i universum, han är allsmäktig, mäktigare än universum självt. Han har dessutom byggt ett system som enligt kristna är det mest rättvisa av alla system. En rättsprocess utan varken förhör eller rättegång, ingen jury eller försvarsadvokat. Det är guds lag, han är den som tolkar lagen och fäller domen. Himlen eller helvetet. Evig lycka eller evig tortyr. Detta är det system som gud själv har skapat. Det är denna gud som kristna älskar.
Jag reagerade på en sak Nasrin Sjögren från Människorätt för ofödda skrev på twitter:
Detta är det KLASSISKA svaret från kristna när de får frågan om varför vissa hamnar i helvetet. ”Gud skickar ingen dit, de väljer helvetet själva”. Ursäkta mig Nasrin, tror du att alla som inte kommer till himlen är psykopatiska idioter med kroniskt självskadebeteende? Tror du uppriktigt att jag har övervägt alternativen, himlen eller helvetet, och tänkt ”Äh, evig tortyr verkar mer spännande. I’ll take what’s behind door number two, God!”
Nej, jag har inte valt helvetet. Om bevis fanns för att himlen och helvetet var verkliga platser där vi hamnade efter döden, då skulle jag KUNNA välja. Men i dagsläget är allt jag kan göra att använda logiskt tänkande och sunt förnuft. Och den gud Nasrin älskar straffar logiskt tänkande med evig tortyr.
”Men han straffar ju ingen, de straffar sig själva när de väljer bort gud!”
Precis som jag straffar mig själv när jag tackar nej till Corleones erbjudande om ”skydd” för en smärre summa pengar. ”Corleone drar inte ut någons naglar, du drar ut dina egna naglar när du väljer bort deras skydd!”
På samma sätt som maffiabossen bygger regelverket när han låter mig välja mellan att lyda och att bli misshandlad bygger gud regelverket när han låter folk välja mellan himlen och helvetet. Gud ger oss två alternativ, antingen måste vi ge upp logiskt tänkande, tro på någonting om inte går att bevisa, tro på någon som inte vill bevisa sin egen existens, eller så väljer vi att torteras för evigt. Gud har gett oss dessa två alternativ. Detta bevisar att gud är en ond varelse. Den ondaste varelsen av alla, faktiskt.
Han hade ju kunnat ge oss ett tredje alternativ, de som helt enkelt inte tror på gud hade kunnat få hamna i limbo, i ingenting, bara försvinna. Om det alternativet fanns hade jag gladeligen valt det över att leva i himlen med den där sjuke jäveln.
Sverige avvisar flyktingar till Syrien, trots det mycket allvarliga läget i landet. Detta är helt oacceptabelt. Europakonventionen förbjuder uttryckligen länder som undertecknat att avvisa människor som riskerar att utsättas för tortyr eller omänsklig och förnedrande behandling. Detta har dessutom understrukits i flera domslut i Europadomstolen. Europakonventionen är inskriven i svensk lag.
Därför ska vi inte utvisa oppositionella, eller andra flyktingar, tillbaka till länder i krig eller intern konflikt. Ändå gör vi det ganska ofta av orsaker som mer har med internationell maktpolitik att göra, mindre med humanitära omsorger och respekt för svensk lag.
Arabvåren nådde Syrien mars i år och människor tog till gatorna i fredliga demonstrationer för att protestera mot Assad-regimen. Sedan dess uppskattar FN att över 3500 människor har dödats, däribland hundratals barn. Rapporter om fler dödsoffer tillkommer varje dag. Till regimens facit kan dessutom otaliga sårade och tiotusentals fängslade, hotade och torterade människor läggas. Regimen har bland annat särskilt riktat in sig på läkare som ger vård till skadade demonstranter. (länk http://edition.cnn.com/2011/WORLD/meast/07/07/syria.secret.doctors/index.html)
Men antalet döda är troligen större. Det finns inget sätt att veta hur stort mörkertalet är, då oberoende journalister inte kan arbeta i Syrien. Men via internet kan vi se utsmugglade bilder på demonstrationståg som urskiljningslöst beskjuts av militären. Det framstår alltmer som att landet riskerar att kastas in i ett blodigt inbördeskrig.
Därför kräver vi att Sverige ska följa svensk och internationell lagstiftning enligt de åtaganden vi har gjort och har att rätta oss efter, och stoppar alla avvisningar till Syrien tills läget förbättrats.
Detta är inte först och främst en fråga om svensk invandringspolitik eller ett krav på att någon specifik form av uppehållstillstånd måste utfärdas för alla som kommer hit från Syrien. Det är en enkel uppmaning till regering och myndigheter att se till att rådande lagstiftning efterlevs.
Läs mer:
http://opassande.se/index.php/2011/11/22/stoppa-avvisningar-till-syrien/
http://www.liberaldemokraterna.com/2011/11/22/syrien_flyktingar/
http://ligator.wordpress.com/2011/11/22/stopp-for-utvisning-av-flyktingar-till-syrien/
http://camillasvra.wordpress.com/2011/11/22/ska-vi-gora-gemensam-sak-for-syrien/
Dagen skriver om Kyrkornas globala vecka i Kulturhuset där man har diskuterat religionsfriheten och hur långt den sträcker sig. Besökarna fick reda på att vapenvägran var berättigat om man hänvisade till religionsfriheten. Tydligen kan även ateister hänvisa till religionsfriheten, eftersom religionsfriheten i grunden handlar om rätten till sin egen övertygelse, oavsett vilken.
Jag håller bara med till viss del. Alla har rätt att tro och tycka vad de vill, men det är också bara dit religions- eller åsiktsfriheten ska sträcka sig. Hur man sen bestämmer sig för att agera har religionsfriheten ingenting med att göra. Religionsfriheten ska enbart handla om vad som rör sig i människors huvud, och se till att ingen förtrycks eller diskrimineras oavsett vilka galenskaper som fladdrar omkring där inne. Vare sig det är spöken, healing, tomtar eller gudar, så länge det stannar i huvudet har ingen annan med det att göra.
Det är när dessa tankar och idéer resulterar i handlingar som religionsfriheten slutar verka. Jag har all rätt att tro på ett flygande spaghettimonster vars ande stiger upp från kastrullen när jag lagar mat. Ingen har rätt att neka mig ett jobb eller på annat sätt diskriminera mig enbart på grund av det. Men när jag börjar hälla bolognese på folk för att de ska konvertera till pastafarianism hjälper inte religionsfriheten mig längre.
Det kan även handla om små saker, en muslim som utöver sin lunchrast vill ta paus fem gånger om dagen för att be till exempel. Om hans kollega inte har rätt att ta mer rast utöver lunchen så har inte han det heller, oavsett vilka galenskaper som virvlar omkring i hans huvud. Sen kan man självklart inte tvingas göra någonting mot sin vilja, men det har inte med religion att göra, det är helt enkelt inte okej att använda tvång, punkt.
Cissi Wallin twittrade härom dagen att hon behövde en kille som gäst i sitt program på Radio1, och hon undrade om någon på twitter var intresserad. Temat för programmet var medier och ämnet vi skulle diskutera var mediernas ansvar för kroppsidealen, specifikt manliga sådana. Jag är kille, jag är intresserad av medier, jag tänkte att jag skulle vara perfekt gäst så jag hörde av mig. Senare på kvällen frågade Cissi om jag fortfarande var intresserad och jag sa såklart ja. Efter en stunds akut nervositet…
Efter lite taxistrul kom jag till slut till studion och hoppade in mitt i sändning. Helt oförberedd och nervös och svettig, lite knackig start men på det hela tycker jag att det gick helt okej!
Med endast 22 år på nacken har jag som så många andra unga svårt att föreställa mig hur någonting blev gjort innan internet kom till. Hur visste politikerna vad en vanlig 22-åring tyckte utan att få en reply via twitter? Hur tipsade man flera hundra personer samtidigt om en intressant artikel innan sociala medier uppfanns?
Jag skulle inte säga att jag är någonstans i närheten av de mest aktiva politiskt intresserade på nätet. Jag bloggar då och då, mina dryga 250 followers läser mina sporadiska försök till politisk analys, och jag försöker hålla koll på de viktigaste händelserna i Sverige och världen. Trots detta har jag vid flera tillfällen haft kontakt med högt uppsatta politiker, journalister och aktivister från alla delar av den politiska skalan. Vi har utbytt åsikter och haft korta debatter över twitter om allt möjligt. Möjligheten att påverka och bli påverkad är idag större än någonsin.
Att twitter och bloggar idag bestämmer vilken som är den viktigaste frågan är det ingen tvekan om. När Piratpartiet 2009 röstades in i Europaparlamentet var det fildelningsfrågan som varit hetast under hela valkampanjen. Vilka partier ville förbjuda fildelning? Vilka ville att nätet skulle förbli fritt? Det var inte i de traditionella medierna som den frågan ställdes först. I det senaste riksdagsvalet var det invandringsfrågan som helt dominerade nätdebatten, och det var vad allt kom att handla om månaderna innan valdagen. Föga förvånande ledde detta till SD:s intåg i riksdagen.
Baksidan av detta är uppenbar. Även om jag har ett visst förtroende för mina kamrater på twitter tror jag inte att de rättvist representerar det svenska folket i helhet. Att låta en liten grupp politiskt aktiva på nätet sätta agendan för en hel valkampanj kan leda till oönskade följder. Jag tror inte en sekund på att invandringsfrågan var så viktig för gemene man som valkampanjen fick den att verka.
Jag ser dock positivt på framtiden. Ju fler som blir aktiva på nätet, ju fler som tar del av debatten, desto fler frågor kan lyftas och uppmärksammas även i de traditionella medierna. Då når debatten även ut till de utanför twittersfären.
Skrev för en tid sedan ett inlägg om en krönika Cissi Wallin skrivit i Metro. Hon skrev att man borde ge naturmedicin en chans och inte vara så überskeptisk. Jag twittrade till henne och kritiserade henne för detta vilket hon blev sur för och blockade mig på twitter. Nyligen såg min kompis att Cissi skrivit varför hon blockar vissa personer. Hennes tweets syns här, och vår konversation har jag klistrat in nedanför. Jag tycker själv inte att jag levde upp till hennes krav för att bli blockad. Vad tycker ni?
@markuskylberg: ”det värsta som kan hända är att det inte funkar”. Nej, d värsta som kan hända är att man dör av en obehandlad sjukdom
@cissiwallin: Men för ARTONDE JÄVLA GÅNGEN MARKUS, jag pratar om naturmedicin mot vanliga krämpor, inte mot typ cancer. Läs om, läs rätt!
@markuskylberg: ja… Cancer kan till en början manifestera sig genom smärtor och andra ”ofarliga” symptom.
@cissiwallin: Jag orkar inte ha den här debatten EN gång till idag, du får ta den med någon annan. Om du nu var sugen alltså.
@cissiwallin: Jamen är man vettigt funtad går man till en riktig läkare om man misstänker ngt allvarligare, inte till hälsokosten.
@markuskylberg: varför inte? Om naturläkaren säger att örtolja hjälper mot nackont och du litar på det, varför litar du inte på när han säger att något växtblad hjälper mot cancer? Samma person med samma vetenskap (eller brist på sådan)
@cissiwallin: Jag blockar dig nu, orkar inte. Du tar ju för givet att jag är lätt dum i huvudet. Går inte att föra debatt med dig. Hejdå.
Kan tillägga att jag inte pratat med Cissi om detta 17 gånger tidigare. Och att jag absolut inte tog för givet att hon var dum i huvudet.
Är det någon som minns den hätska debatten kring ”Ground Zero Moskén”? Ett islamiskt kulturcenter skulle öppnas på södra Manhattan ungefär två kvarter ifrån ena hörnan av Ground Zero, och kalabalik utbröt. Det kallades en segermoské, en spottloska i ansiktet på de som förlorade familjemedlemmar i attackerna den 11 september. Det liknades med moskén i Cordoba i Spanien, som erövrades av muslimer runt år 700 (men som sedan togs tillbaka av Kung Ferdinand III år 1236 och har varit en kristen kyrka sedan dess).
Det var enorma protester runt Ground Zero, FOX News mjölkade ämnet så länge det bara gick. Islamkritiska bloggare här i Sverige fick multipla islamhatsorgasmer och skrev om hur detta var den avgörande segern för islamisterna. De hade vunnit, violinisterna började spela på det sjunkande Titanic som var västvärlden.
Well, kulturcentret har varit öppet i snart en månad och inte ett knyst har jag hört om det. På öppningsdagen höll man en utställning, NYChildren, med foton på stadens barn från över 160 olika länder. Bilderna var tagna av den judiske fotografen Danny Goldfield.
En trevlig fotoutställning, en judisk fotograf, och en ytterst sympatisk grundare till centret. Så här i efterhand skäms jag för mänskligheten, och över det faktum att vi lyckades blåsa upp en sådan icke-fråga till en internationell debatt om islams påstådda erövrande av västvärlden. Vi behöver alla ta ett chill-pill och gå tillbaka till vad vi sysslade med innan år 2001, då en average muslim inte var mycket tokigare i huvudet än en average kristen eller jude.
Man behöver inte undersöka saken särskilt noga, man upptäcker snabbt vilket hyckleri som pågår i USA. Teapartyaktivister och republikaner talar varmt om dödsstraffet. Samtidigt klagar de på att Obama håller på att förvandla landet till ett u-land. Ironiskt nog finns det redan ett antal likheter mellan USA och länder i tredje världen, och det är dessa likheter människorna på högerkanten älskar.
Det är fem länder som står för nästan 90% av avrättningarna i världen. Kina, Iran, Pakistan, Saudi Arabien och USA. När det handlar om ekonomi och höjt skuldtak hotar republikaner med kinesisk invasion. Men när det handlar om att avrätta människor har de inget emot att sitta i samma ringhörna som de värsta bödlarna i världen. Bara de senaste 35 åren har 1269 människor avrättats i USA, ytterligare 3251 sitter i fängelse i väntan på dödsstraff.
I natt avrättades amerikanen Troy Davis med dödlig injektion. Han var dömd för att ha skjutit polismannen Mark Macphail till döds 1989.
Det finns mängder av skäl till att tvivla på huruvida Davis faktiskt är skyldig eller inte. Det är vad de flesta medier skriver om. 7 av 9 vittnen har tagit tillbaka sina vittnesmål, vissa har till och med berättat att de blev pressade av polisen att peka ut Davis som skyldig. Detta väger väldigt tungt i Davis fördel då de enda bevis som fanns var vittnesmålen. Inget mordvapen har hittats. Inga fysiska bevis pekar åt Davis håll. Att på så svaga grunder döma någon till döden är oförståeligt. Det finns ingen logik i det beslutet över huvud taget.
Macphails familj har sagt i intervjuer att de bara ville få avrättningen avklarad. Den har skjutits upp fyra gånger och de ville få det överstökat så att de kunde gå vidare med sina liv. Jag kan förstå den känslan, men vill de inte vara 100% säkra på att de avrättar rätt person? Med tanke på bristen på bevis så finns det en enorm risk att den som faktiskt är skyldig går fri. Det verkar som att de bara vill att någon ska dö, vem som helst, så att de kan låtsas som att rättvisa har skipats.
Att döda någon är något av det värsta man kan göra mot en enskild person. Ingen tycker synd om en mördare som sitter i fängelse. Det jag inte kan begripa är varför amerikanerna som förespråkar dödsstraffet vill sjunka till samma värdelösa nivå som den de avrättar. Jag skulle aldrig stjäla från någon som stulit från mig, jag skulle aldrig slå tillbaka om någon slog mig, jag skulle aldrig döda någon som dödat en nära vän. Inte för att jag inte skulle känna ilska och hat mot den som gör illa mig, utan för att jag är bättre än den personen.
Fråga de amerikaner som förespråkar dödsstraffet om de tror på Jesus, en förkrossande majoritet kommer svara ja. Läs sedan Matt 5:39 för dem: ”Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom.”
Jag tror inte på Jesus, men den som hittade på berättelsen om honom hade fan i mig en hel del vettigt att säga.
